Eller?

Du sköna nya värld är en bok från 1932, skriven i en sådan där 1984-bister ton om framtiden. Huxley är författare och målar upp en värld där alla är lika, går på band och mer eller mindre bara existerar. Man äter piller för att inte uppleva känslor och ni vet ungefär hur det går. Verkligheten är som ett rullband, människor produceras för att arbeta och alla har en given plats.

Men okej, det är en bok. Om än författaren varit orolig för framtiden är det rejäla överdrifter. Inte vill faktiskt någon att människor ska bli en del av en institution från barnsben. Vi tror ju på människan och allt det där. Vi accepterar olikheter och tycker om dem. Någon Du sköna nya värld är inte aktuell.

Och jag vet att det är en bok, att en bok i den genren handlar om överdrifter, och jag fnyser lite åt det.

Men så läser jag det här och kan inte rå för det, men framtidsdystopin blir så påtaglig. Barn kan vara barn inne i den statliga institutionen från början, föräldrar är inte det bästa för barn - det viktigaste är att alla blir lika.

Jag vet att det är en överdrift, men jag tycker det är obehagligt när man som politiker sätter sig över andra människor och tror sig veta bättre. När politiker vill ta sig mer rätt över barn än vad föräldrarna har.

Men okej, det är en artikel. Om än författaren varit orolig för framtiden är det rejäla överdrifter. Inte vill faktiskt någon att människor ska bli en del av en institution från barnsben. Vi tror ju på människan och allt det där. Vi accepterar olikheter och tycker om dem. Någon Du sköna nya värld är inte aktuell. Eller?